Begravning

Den jobbigaste stunden på länge är begravningen. Man vill ta det så lugnt och inga pinsamma höga snyft får höras, även om ingen kanske skulle bry sig ifall någon skrek av gråt så känns det inte rätt att göra så. Begravningen var otroligt fin och längst fram låg kistan med alla vackra buketter på och runt omkring var det också massor av buketter. Killen som spelade gitarr var lärare på Visskolan och jätte duktig på gitarr och sång. Allt har gått så snabbt sedan det hände och det känns som om han dog förra veckan fast det var en hel månad sedan nu. Ett par dagar senare åkte vi ut till kyrkogården för att titta till blommorna som låg på gräset och i mitten av blommorna satt ett ljus och lyste. Kyrkogården är så fin när alla som bryr sig åker ut och tänder ett ljus på gravarna.
Får väl se hur allt går nu efteråt men jag tror iaf att Markus kan se att vi bryr oss här nere..

Kommentarer
Postat av: Basse

ja det kan han, han kommer alltid vara med er! puss

2010-11-07 @ 20:16:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0